Prata om det!

Text: Martina Nyhlin, Foto: Anders G Warne och Linus Sundahl Djerf

Det är ett vanligt onsdagsmöte i Trollbäckens scoutlokal i Tyresö, några mil söder om Stockholm. Eller kanske inte helt vanligt ändå. I kväll ska utmanarlagen Maxi, Spotsk, Egenkär och Högmodig nämligen prata känslor för hela slanten. Allt tillsammans med roverlaget Dumdryg. Alla verkar vara överens om att det kan vara nödvändigt för scouter att stå still och fundera lite ibland.

– Varför ska man prata om känslor? frågar Elisabet från ledarlaget Snajdig.

– Vi vill ju rusta er för livet, fortsätter Lollo. Hon är också ledare.

– Om man vet mer om sina känslor blir man tryggare, får bättre empati och det blir lättare att ha bra relationer. Och om man har bra relationer blir det lättare att överleva, säger Elisabet.

Trollbäckens utmanare ska testa olika övningar från ett material som heter Meningen med mig, som kommer från Svenska kyrkan. Sedan ett par år tillbaka jobbar nämligen Scouternas riksorganisation extra mycket med psykisk hälsa – alltså med att barn och unga ska må bra psykiskt. En del är att ta fram bra material som scoutkårerna kan använda.

Den första uppgiften är att öva på att vara en bra eller dålig lyssnare. Det är bra att kunna om man ska prata om känslor. Scouterna får berätta om sin väg till skolan, till scoutlokalen och om när de badade sist.

Skillnaden mellan att vara ointresserad, aktivt ointresserad och aktivt intresserad blir både synlig och rolig. Det är uppenbart att det är mycket tristare att prata för ett tomt ansikte som inte bryr sig, än att prata för någon som lyssnar och ställer frågor.

– Från Tyresö till stan tar det 20 minuter ungefär, berättar Nikita medan Hedvig suckar och pustar av ointresse. Hon spelar lika bra som en skådespelare.

–Var du på äventyrsbad? I Örebro? Vad coolt! säger Karl entusiastiskt när Alexander berättar om sitt senaste bad.

Scouterna får också öva på att klä känslor i ord. Hur ser de ut? Sorg? Vilken färg och form har de? När känns de? Först går det lite trögt, men sen kommer de igång.

– Känslan Längtan sitter lite överallt, säger Tove.

– Längtan är röd, säger Hampus.

– Den är en krokig linje, säger Tove.

– Jag tycker längtan ser ut som ett ägg, säger Nora.

Elisabet, Maria och Lollo undrar om längtan är en bra känsla. Varför kan den hänga ihop med att vara sårad och känna sorg?

– Längtan är både och. Det kanske inte blir som man tänkt sig och då blir man sårad? funderar Beatrice.

Gruppen kommer överens om att en kärleksrelation som tar slut kan innehålla både sårade känslor och längtan på samma gång.

Under kvällen får scouterna också höra talas om Toleransfönstret. Det är ett låtsasfönster som man kan använda för att ta reda på hur man mår. Om man är i sitt toleransfönster mår man bra. Om man är utanför mår man inte bra. Ovanför rutan är man arg och flaxig. Under den är man så ledsen att man bara vill dra sig undan. Det gäller att vara uppmärksam på tecken som visar att man är utanför sitt fönster. Och så behöver man knep för att kunna lugna ner sig och ta sig tillbaka in i fönstret igen. Det kan vara att ringa en vän, ta sig till en trygg plats, eller att äta eller dricka något.

– När man är ledsen och liten är det bästa att bli kramad av sina föräldrar. Men när man är stor kanske man måste ta hand om sig själv ibland, säger ledaren Elisabet.

Det känner de äldre scouterna igen.

– När man är arg får man kanske slå på en kudde, säger Filip.

– Eller bita i kudden, säger Erik.

Scouterna får lära sig fem knep i form av balansövningar. En kan vara att ge sig själv klappmassage. Det smattrar över gården när hela gruppen testar att klappa sig med öppen handflata. Klapparna går från vänsterhand över hela kroppen ner till fötterna.

Beröring skapar hormonet oxytocin som får både kropp och själ att må bättre, berättar ledaren Maria.

– Och det smarta är att det går att lura kroppen. Den märker inte om det är man själv eller någon annan som rör vid en. Den blir lugn ändå, säger Elisabet.

Ledarlaget Snajdig har ordnat toscakaka och äppelkaka. Ihop med en avslutande Tibetansk bisonoxelelefant-lek blir det ovanligt lugna mötet en ganska helgjuten kväll. Scouterna verkar nöjda.

Flera i gruppen tyckte att det var bra att prata mer allmänt om känslor än bara om sina egna.

– Det är lite lättare när man tittar på ett sånt här ämne utifrån. Och jag gillade lifehacksen (knepen), säger Tove.

Många i gruppen tror att de har nytta av att kunna hantera känslor och lugna både sig själva och andra. Scouter ses ofta i sammanhang då känslorna kan komma upp på ytan.

– Som när man ska packa ihop ett läger och alla är trötta, säger Beatrice.

– Eller när man planerar ett möte och försöker balansera det med skolarbetet. Då kan man få lite panikkänslor, säger Tove.

Även om prat kan ge myror i benen har de fått mersmak av känslosnack.

– Jag hade gillat att göra ett ljusspår med såna här övningar. Och prata ännu mer i mindre grupper, säger Beatrice.

När omkring ett tusen unga mellan 15 och 25 år svarade på frågor om hur de mår visade det sig att …

- Nästan hälften skäms när de mår dåligt.

- Nästan var femte aldrig berättar för någon när de mår dåligt.

- En av tre helst pratar med en kompis när hen mår dåligt.

- En av fem har sällan eller aldrig någon vuxen att prata med.

Källa: Organisationen Minds rapport Hur har du det? (2021).

Finns det något skydd mot att må dåligt? Ja, forskarna tror det. Och två saker är extra viktiga.
Text: Marieke Johnson

Christina Lloyd forskar om hur unga mår, och har hjälpt till att ta fram materialet Meningen med mig (som Trollbäckens scouter testat). Hon berättar att det finns två saker som är extra viktiga för att barn och unga ska må bra. Hon kallar dem skyddsfaktorer.
Den ena är att kunna prata om sina känslor. Och att det känns tryggt.
Den andra är att ha något i vardagen som ger mening. Om vi är trygga med andra blir livet ofta mer meningsfullt och roligt. Det blir lättare att skoja och hitta på saker ihop.
– Det är skyddande och bra för alla att kunna sätta ord på sina känslor och känna mening i livet, säger Christina.
Människan har ungefär tolv medfödda grundkänslor. Men för att de ska bli meningsfulla behöver vi veta hur de känns.
– Om vi inte förstår vad som händer kan vi bli rastlösa och irriterade, få ont i magen eller huvudet. När det känns väldigt jobbigt kan vi stänga av känslorna utan att vi märker det. Om vi gjort det ett tag kan vi få panikkänslor. Då är det bra att prata med någon som kan hjälpa oss att bli lugna och sätta ord på det som hänt.
Från att vi föds skapar vi mening tillsammans med våra vårdnadshavare. Det har betydelse genom hela livet. Vi vet att barn och unga behöver trygga vuxna, säger Christina. Men det är också viktigt att ha en trygg plats att återkomma till, dit man kan gå flera gånger.
– Att ingå i ett tryggt sammanhang på fritiden bidrar till att vi mår bättre. Det är ett väldigt bra skydd. Där är Scouterna ett bra exempel, säger Christina.

- Rör på dig. Bli andfådd minst varannan dag.

- Prioritera återhämtning. Sätt rutiner för sömn och skärmfri tid.

- Träffa en vän en gång i veckan.

- Följ ditt hjärta. Gör saker som gör dig glad, jämför inte för mycket med andra.

- Tro inte på allt du tänker. Du är inte dina tankar.

Källa: SKR och projektet Kraftsamling för psykisk hälsa. Råden baseras på forskning.

FINGERSWISH
Stryk ena handens fingrar ett i taget med den andra handens pekfinger. Börja vid tumroten. Säg ”Jag är lugn och trygg” en gång för varje finger.

SKAK-FEMMAN
Skaka i tur och ordning armarna och benen fem gånger var.

ANDAS I FYRKANT
Rita en fyrkant i luften med handen. När du ritar uppåt andas du in, när du ritar horisontellt håller du andan, när du ritar neråt andas du ut, när du ritar horisontellt igen håller du andan, och så vidare.

KLAPPMASSAGE
Klappa hela kroppen från topp till tå med din knutna näve.

FJÄRILSMASSAGE
Massera kroppen med små lätta fingerrörelser.