Tidningen Scout8 mars 2022

När tjejerna intog scouting

Att andra än pojkar skulle få vara en del av Scouterna var långt ifrån självklart när det begav sig, men trots starkt motstånd lyckades pionjärerna för flickscoutingen driva igenom sin sak. Här är en del av historien som allt för ofta glöms bort.

Om du har varit i en vanlig scoutlokal har du säkert sett det sittande på väggen – porträttet av Robert Baden Powell, scoutrörelsens grundare. Men har du hört talas om Agnes Baden Powell? Eller Ludde, Pelle, Pirre och de andra som såg till att även flickor fick uppleva scouting?

Från början var det inte meningen att flickor skulle bli scouter. Det berättar Bodil Formark, som är historiker och har skrivit den första avhandlingen om flickscoutingens historia i Sverige.

– Det är ganska tydligt när man tänker på att rörelsens grundfundament heter Scouting for boys, säger hon.

Efter att scouting lanserats 1907 blev det snabbt en världssuccé. 1909 kom det till Sverige – för pojkar. Runt detta år togs dock även de första stegen mot en scoutrörelse för flickor. På Wallinska skolan i Stockholm blev de tre eleverna Gerda Blomberg (Ludde) , Elin Fris (Pelle) och Signe Geijer (Pirre) intresserade av scouting under 1910, och fick med sig tre av sina lärare som scoutledare.

– Wallinska skolan var en av de äldsta flickskolorna i Sverige, en plats där väldigt många av de första kvinnliga akademikerna antingen har studerat eller undervisat, så det är en speciell miljö som scouting för flickor uppstod i, berättar Bodil.

Till en börjas möttes flickscouterna av motstånd – bland annat diskuterades det i pressen om det verkligen var lämpligt för flickor att utöva scouting.

–På det sättet är ju historien om flickscouting ett exempel på något som fortfarande finns i vårt samhälle. Att det flickor eller kvinnor gör alltid blir föremål för diskussion. Kan de spela fotboll? Kan de göra det här eller vad händer om de gör det där?

Signe Geijer ("Pirre"), Elin Fris-Neovius ("Pelle"), Gerda Blomberg ("Ludde"). Inom flickscouting förr var det vanligt med smeknamn, så kallade scoutnamn

Under 1913 bildades Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS), det första förbundet som samlade flickscouter. I den verksamhet som bit för bit byggdes upp, så småningom nationellt, fick flickorna vara mer än bara flickor. De kunde vara scouter, med allt vad det innebar. Det blev klassprov, specialmärken, världskonferenser och såklart lägerverksamhet.

– Rörelsen ville främst fostra flickor till att bli duktiga scouter. Väldigt mycket av flickors och kvinnors historia har handlat om att vara en flicka på rätt sätt, men här hade vi en rörelse som sa “Jaja, du är flicka, men du ska också vara scout”.

I Sverige fick kvinnor rösträtt först 1919 och kunde delta i sitt första val 1921. Flickscouting var alltså tidigt ute och Bodil Formark tror att det berodde på flera saker. Dels tillhörde flickorna på Wallinska skolan och de andra grundarna en övre medelklass, och hade därför både resurser och möjligheter att ha en fritid.

Dels kunde de första ledarna, enligt Bodil, på ett strategiskt sätt hantera den debatt som uppstod om att flickor blev scouter. Genom att skapa ett program som inte var allt för radikalt och uppröran- de, kunde de få godkännande från fler. Vad de sen gjorde, kunde vara betydligt mer radikalt.

Ett exempel är den långa kjol som flickscouterna hade som scoutdräkt. Att flickor hade byxor ansågs vid den tiden vara kontroversiellt av många.

– Det finns skildringar av att de hade på sig kjolarna när de åkte till lägret, men att de kastade av sig dem så fort de kom ut i skogen. ”Åh, vad härligt att få klättra i träd!”

Läger på Lemshaga, Stockholm, på 1940-talet

Lägerliv på 1930-talet

Efter en lång process med mycket diskussion gick till slut organisationerna Sveriges flickors scoutförbund och Sveriges scoutförbund samman under 1960-talet. Att ha separata scoutmöten för barn av olika kön kan nu kännas ganska avlägset. Inom Scouterna i Sverige finns i dag bara ett fåtal könsseparerade grupper.

– Scouterna vill följa och spegla samhället! I vårt samhälle i dag, och sedan ganska länge, blandas ju alla kön i till exempel skolan och liknande, säger Anna- Karin Hennig som är generalsekreterare på Scouterna.

Organisationen Scouterna är medlem i världsorganisationen WAGGGS, som samlar scouter som är flickor. Ute i världen finns fortfarande mycket scout- verksamhet för bara flickor.

– WAGGGS är en av världens största ”girls only-organisationer” och behövs för att möjliggöra att flickor och unga kvinnor runt om i världen ska kunna ha en fritidssysselsättning. Att vara del i en mixad verksamhet är helt enkelt inte möjligt på alla ställen i världen, säger Anna-Karin.

Bodil Formark menar att scoutrörelsen i Sverige hittills har haft problem med att berätta sin historia. Det är pojkscouterna som lyfts fram och ofta har flickscouting glömts bort. Hon vill att det som har funnits, och betytt så mycket för tusentals flickor och kvinnor, inte ska glömmas bort.

– För att förstå varför flickscoutrörelsen inte getts samma utrymme i historieskrivningen så tror jag att rörelsen skulle behöva lära sig mer om de makt- obalanser som samgåendet skedde under, men också på allvar diskutera om könsintegrerad scouting verkligen har ökat jämställdheten inom rörelsen. För mig som historiker är frågan om flickscoutrörelsens historia ytterst en fråga om rättvisa. Ska rörelsen berätta sin historia, vilket så klart är ett val, så bör den berätta historien på ett sätt som inte osynliggör eller förminskar halva verksamheten.

Visste du att…

…det inom svensk flickscouting förr var vanligt med scoutnamn? Det kunde vara namn som Ludde, Bro, Jerker, Babs, Pålle eller Laxen. Namnen användes bland annat eftersom det ansågs fult att kalla en äldre person ”du”.

…det fanns många olika specialmärken för scouterna inom Sveriges flickors scoutförbund att ta? De handlade om massor av olika saker, till exempel bokbinderi, skytte, ladugårdsskötsel, astronomi, folkdans och språktolkning.

…Signe Hammarsten (Ham) inte bara var en av de tre första ledarna för svenska flickscouter, utan även var mamma till den kända författaren och konstnären Tove Jansson.

Vill du lära dig mer om flickscouting i Sverige?

Bodil Formarks avhandling Den välsituerade flickan: Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940 kan du beställa på denvalsitueradeflickan.wordpress.com. I höstas spelades “Riddare av tusen äventyr” – en teaterföreställning inspirerad av avhandlingen.

Liknande tidningen scout

11 sep 2024

Bästa ryggan för dagen

Dagryggsäckar ska rymma det viktigaste och vara lätta. Men behöver man köpa en? Och hur bekväma är de? Testpatrullen svettades och utsåg sin vinnare.

11 sep 2024

Kratta till kårens kassa

Har ni tröttnat på att sälja kakor? Var lugna – det finns många sätt att samla in pengar till scoutkåren på. Hösten är en perfekt tid för start.

11 sep 2024

Hajka med hinder

Madelene Olsson hade så ont i sitt ben att hon tvingades sluta i Scouterna. Nu är hon tillbaka – med nytt ben och nya uppgifter. ”Jag kanske kan...