Julia och ensamhajken – “Att våga, det är det som är svårt”
Julia är en av en handfull ungdomar från Älta scoutkårs utmanare som i början av juni antog utmaningen att göra en ensamhajk. "Konceptet handlar om att våga testa vad man klarar av, och känna “jäklar vad mycket jag kan!”
Scouten Julia har gått en ensamhajk. Foto: Linnea Wedelin
Mobiltelefon? Nej, det är inget du får använda dig av när du antar utmaningen att gå en ensamhajk. Mobilen läggs i ett kuvert och placeras längst ner i ryggsäcken. Den finns bara med som en säkerhetsåtgärd.
– Det är ganska skönt, att koppla av från sociala medier och bara vara. Det finns liksom inga förväntningar när man inte är uppkopplad, säger Julia Albihn 17 år.
Scoutkårens ledare gav ungdomarna instruktioner om när och var de skulle ses.
– Resten planerade vi ungdomar helt själva. Vad man skulle packa med sig, vad man ville äta. Om man glömde sitt stormkök, då hade man ju glömt det och fick öva på att lösa situationen själv, säger Julia.
Ungdomarna i patrull Pontepinerna fick instruktioner att ta en båt ut till Hjälnö i Stockholms skärgård. Där mötte de sina scoutledare som stod med en stor skål framför sig.
– Vi fick dra upp varsin karta ur skålen. Varje karta pekade ut en plats på ön, dit skulle vi ta oss, slå upp läger och övernatta, helt själva!
En kille fick ro till en ö och Julia berättar att hon fick gå igenom ett stort kalhygge innan hon hittade en bra plats på sitt område där hon kunde slå läger.
– Jag hittade ett plant ställe nere vid vattnet och klipporna. Där satte jag upp mitt tält och gick omkring och upptäckte lite. Men när jag skulle laga middag insåg jag att jag inte hade med mig tillräckligt mycket vatten. Men det gick ju att lösa. Jag fick ta lite sjövatten och dricksvatten och koka min tortellini i.
Det är ju en helt ny grej att vara ensam på det sättet. Att våga, det är det som är svårt!
Hur känns det egentligen att vara själv i flera timmar ute i naturen?
– Det var en häftig upplevelse. Jag funderade innan på hur det påverka mig, vad jag skulle tänka på.. vilka känslor får man egentligen när man är själv så länge? Konceptet handlar ju om att våga testa vad man klarar av, och känna “jäklar vad mycket jag kan!”
Är det något vem som helst skulle kunna göra?
– Det är ett häftigt äventyr och jag hoppas att fler vågar testa. Vill man inte sova själv så kan man ju gå ihop ett kompisgäng och göra ungefär samma sak. Sitta runt en lägereld och prata sent inpå natten.
Vad får man inte glömma att packa med sig?
– Nummer 1: myggmedel! Nummer 2: Godis! Efter det så är det såklart viktigt med sovsäck, liggunderlag och kläder så man inte fryser. Men absolut viktigast är myggmedel och godis!
Hur gick det egentligen med mobiltelefonen, fick den ligga kvar i ryggsäcken?
– Jag sträckte mig många gånger efter bakfickan, för det är där jag brukar ha mobilen. Så jag insåg: OJ vad van jag är att använda den! Men vi hade en kompromiss med våra ledare – vi fick faktiskt ta lite bilder. Det var snällt, säger Julia.
Vill du ut och hajka i naturen i sommar? På Svenska Turistföreningens hemsida kan du läsa om vandringsleder, packlistor och vad du ska tänka på innan du ger dig ut.
Liknande nyheter
Gott till många: Gnocchi med tomatsås och mozzarella
Här har vi ett perfekt recept för både små och stora grupper! Krämig gnocchi i en fyllig tomatsås toppad med smältande mozzarella – en perfekt...
Gott över elden: Quesadillas med bönor och guacamole
Wow - Dante Zia hjälpte oss laga så himla goda och mättande quesadillas med quacamole. Perfekt för lägerelden!
Perfekt för stormkök: Pastina in Brodo med Dante Zia
Vill du ha något riktigt gott och snabbt att laga på nästa vandring eller hajk? Testa Pastina in brodo, perfekt för stormkök!